Jag kan sitta på min måne.. där stannar jag tills allting årdnat sig..
sitter tyst för mig själv hela tin... ändå gör det ont i öronoen, som när man spelar jätte hög musik... hör farmors röst hela tin, och jag föreställer mig henne, farfar, hennes syster, tord, ingemar och alla andra... dom går runt där, allihop och skrattar... ändå gråter jag... är det glädje jag gråter för? eller är det saknad? .... Känns inte som att jag direkt vill prata om minnen... inte än... jag vill bara prata om henne... om hur perfekt farmor hon var.... hur perfekt hon var som person... hur perfekt hon passar in överallt<3 önskar att jag hade massa videor på henne... så jag kunde höra hennes röst, och skratt. jag vet att jag aldrig kommer glömma dom... men tänk om jag en dag råkar göra det?! .... alla ted gärdestad låtar påminner konstigt nog om henne.... tänkte ställa ut "minnes stunds" sakerna på altanen och tända lite ljus... men jag vet inte... tänk om någon tar tavlan elr nått.... aja får se hur jag gör :) Gizmo har lekt hela natten... han ligger och sover nu, det har han gjort en bra stund.. han vill ijnte gå ut så mkt längre. jag är glad att farmor leker med honom, känns som att man aldrig hinner det själv, och då är det ju bra att någon annan gör det ;) Ibland kolla Gizmo på mig... som om någon sitter brevid mig... jag blir alltid stel, men förstår snart att det är farmor som sitter brevid och ser på vad jag gör på datorn;)
nu ska jag och tända "älskade farmor" ljuset<3
puss o kram<3
älskar dig farmor!<3